31 år, van vid att jobba heltid och sysselsätta mig till max vid sidan om. Nu ligger det ett litet mirakel på soffan bredvid mig och tvingar mig att ta det lugnt. I över ett år. Det ska bli underbart! Och jag riskerar att bli rastlös. Hur ser man till att inte glömma bort sig själv i småbarnslivet?